Sociala förhållanden

Sociala förhållanden – Honduras

Den officiella arbetslösheten i Honduras låg 2007 på 3,5 procent, men rapporter från 2009 gjorde gällande att statskuppen i juni samma år i kombination med den globala finanskrisen fått som följd att 60-70 procent av den arbetsföra befolkningen beräknades vara arbetslös eller kraftigt undersysselsatt.
Arbetsvillkoren i de fåtal exportföretag som finns (främst textilindustri) är hårda. De anställda, mest unga kvinnor, tvingas ofta arbeta obetald övertid. De trakasseras av arbetsledarna och riskerar att avskedas om de blir gravida.

Utbredd fattigdom

Runt 60 procent av honduranerna beräknas leva i fattigdom. Mindre än hälften av befolkningen har tillgång till grundläggande hälsovård. Vården på de statliga sjukhusen är bristfällig och det råder ofta brist på läkemedel. Det finns ett sjukförsäkringssystem för anställda och deras familjer, men det omfattar bara drygt en femtedel av arbetskraften. Honduras har efter Belize flest fall av hiv och aids i Centralamerika.

Flest mord i världen

Våldet och den höga brottsligheten är ett stort socialt problem, särskilt i huvudstaden Tegucigalpa och i industristaden San Pedro Sula. Enligt FN låg mordfrekvensen på 82 personer per 100 000 invånare år 2011, den högsta mordfrekvensen i världen. Våld i hemmet är ett av de mest anmälda brotten, och många kvinnor mördas just därför att de är kvinnor. Polisen får hjälp av militären för att försöka stävja brottsligheten.

Maras

Organiserad brottslighet och de många ungdomsgängen (maras) är ett annat stort samhällsproblem. Enligt honduransk polis organiserar maras ungefär 35 000 ungdomar. Arbetslöshet, bristande utbildnings-, ungdoms- och socialpolitik och splittrade familjer utgör en rekryteringsgrund för gängen, som ägnar sig främst åt narkotikahandel och beskyddarverksamhet.

En grogrund för ungdomsgängen är landets överbelagda fängelser, där det finns dubbelt så många fångar som platser. Olyckor och våld är vanligt förekommande inne i fängelserna. Många yngre interner skolas in i gängverksamheten i fängelserna.

”Revolution eller död” skrivet på en mur i Tegucigalpa, antagligen av någon av motståndsrörelserna som kämpar för bättre och rättvisare levnadsförhållanden i landet.